Idag var det inte den bästa dagen precis. Somnar med huvudvärk, vaknar på natten med huvudvärk och försover mig till huvudvärk. Morgonen börjar med en timmes matte för att sedan direkt gå på en tvåtimmars lektion engelska där de enkla tolv glosorna från i förrgår skulle förhöras. Jag som pluggade som ett as fick i princip alla fel medan de andra i klassen fick pappret under lektionen och under fem minuter läsning kunde de som rinnande vatten. Är man misslyckad eller vad?!
Hur ska jag få folk att förstå att en skoldag för mig är 10 gånger värre än vad det är för en “normal” elev. i sådana här situationer önskar jag att jag slapp ha mina jävla handikapp. Folk ser det som ett sätt att skylla ifrån sig medan jag gör mitt allt för att gömma det och det gör mig trött… Jag önskade över hela mitt hjärta att jag skulle palla ett deltidsjobb på ett ålderdomshem eller McDonald's som normala ungdomar gör men jag är helt förstörd efter en skoldag och jag hatar mig själv för det. Jag vill också kunna orka men jag gör det inte och det är så pinsamt och genant när man blir ifrågasatt.
Efter lunchen hade vi svenska prov och sedan datakunskap. JAG ÄR EN TEKNISK IDIOT!!! Hur mycket jag än pluggar till de går det inte in. Det gör det inte lättare när jag står och försöker koncentrera mig på vad läraren försöker prata grekiska med mig medan de andra surfar och spelar på datorerna så allt man hör är kinesiska och knapprande.
Dum som jag var i morse tog jag inte med mig några nycklar för sist jag gjorde det var det inte smart men i detta fall skulle jag gjort det. Ännu en nackdel med att inte ha nycklar är att inte ha en fungerande telefon. Jag är så trött på mig själv. Vill bara gräva en stort jävla hål och gömma mig under sanden för ett tag. Känns som vad jag än gör blir allt bara fel. Under mina funktionshinder behöver jag struktur och en trygg bas men allt blir bara fel. Dumma dumma dumma mig… Idag är det ingen bra dag och ingen bra kväll. Imorn är det idrott och det är ännu mer ångest.
