Det händer bara mig

På väg hem känner jag ett starkt behov att gå på “damernas”.  Under telefonsamtalet med mor gjorde att jag glömde att svänga in och gick allt längre mot de okända tills jag måste lägga på innan de händer något hemskt…

Om det hade funnits några byxor hade problemet varit ur värden men nu var jag vilsen någonstans i Stockholm. I förtvivlan går jag och till min lättnad ser jag ett hotell. Jag springer in och måste se ut som jag håller på att… skit samma.

För en femma visar hon trapporna då hon säger två våningar ner. Jag springer ner och ser en jätte skylt och springer in och skriker inombords. SING HALLELULJA!

1.Till min vanliga tur hör jag en antal röster av män som kommer in och står utanför och uträttar sina behov och stannar gärna för att tala.

Jag glömde visst att jag skulle ner en extra trappa. Hur fan kommer jag ut här utan att upptäckas.

2.När kusten är klar och jag ska ta fram toapapper fortsätter jag att rulla på en tom toarulle minst tio gånger extra för att inse att jag ännu inte kan trolla fram toapapper av tom rulle.

3.När jag ska spola märker jag att vattnet lyfter upp mot toasitsen och läcker över. Jag springer ut och stänger dörren då det str en fin skylt med stora bokstäver “UR FUNKTION”

När jag springer ut i det okända för att till slut komma till tunnelbanestationen Rådmansgatan står det vakter och mitt kort åkte ut vid sju…klockan närmade sig nio. Så jag promenerade till Hötorget och då var jag sjukt törstig men femman som jag gav till tjejen på hotellet gjorde att det fick vänta. 

När jag kommer hem känner jag en enorm trötthet och nu ska det bli skönt att krama om den där Richard som spelar poker.