Denna tomhet. Vad ska jag göra med denna tomhet. Jag vill skrika, jag vill gråta för ilska och sorg… det har jag må jag lova. Jag vill älska, jag vill glömma och kunna förlåta… mig själv.
Jag klarade skolan utan att någon märkte, jag klarade att håll amin mask på värdshuset och nu när jag kommer hem blir mina fötter tunga som sten. Hon är borta. En person som betydd så mycket för en är borta.
Lillasyster är i alla fall på bättringsvägen och får åka hem idag efter tre dagar och två övernattningar.
Jag har gjort mitt matteprov, tränar just nu på morgondagens glosförhör och myser med hundarna och känner mig (trotts min tomhet) en vis tillfredställd. Jag vill skrika och gråta men det är som att jag inte riktigt har fattat vad som händer runt omkring mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar