God morgon solstråle. Hoppas du har sovit gott. Nu ´är klockan halv sju och nu har jag och Richard ätit nybakade scones och gott te som jag satte igång och bakade i morse.
Måste säga det själv att de gjorde jag jääävligt bra trotts att det började brinna. Det ska ju alltid hända något. :)
Lite god morgon bilder…
Nu ska jag man plugga i en halvtimma så man är fit for fight till provet vilket jag inte känner mig så het på då jag är enormt trött. Har sovit så enormt dåligt denna vecka.
På väg hem känner jag ett starkt behov att gå på “damernas”. Under telefonsamtalet med mor gjorde att jag glömde att svänga in och gick allt längre mot de okända tills jag måste lägga på innan de händer något hemskt…
Om det hade funnits några byxor hade problemet varit ur värden men nu var jag vilsen någonstans i Stockholm. I förtvivlan går jag och till min lättnad ser jag ett hotell. Jag springer in och måste se ut som jag håller på att… skit samma.
För en femma visar hon trapporna då hon säger två våningar ner. Jag springer ner och ser en jätte skylt och springer in och skriker inombords. SING HALLELULJA!
1.Till min vanliga tur hör jag en antal röster av män som kommer in och står utanför och uträttar sina behov och stannar gärna för att tala.
Jag glömde visst att jag skulle ner en extra trappa. Hur fan kommer jag ut här utan att upptäckas.
2.När kusten är klar och jag ska ta fram toapapper fortsätter jag att rulla på en tom toarulle minst tio gånger extra för att inse att jag ännu inte kan trolla fram toapapper av tom rulle.
3.När jag ska spola märker jag att vattnet lyfter upp mot toasitsen och läcker över. Jag springer ut och stänger dörren då det str en fin skylt med stora bokstäver “UR FUNKTION”
När jag springer ut i det okända för att till slut komma till tunnelbanestationen Rådmansgatan står det vakter och mitt kort åkte ut vid sju…klockan närmade sig nio. Så jag promenerade till Hötorget och då var jag sjukt törstig men femman som jag gav till tjejen på hotellet gjorde att det fick vänta.
När jag kommer hem känner jag en enorm trötthet och nu ska det bli skönt att krama om den där Richard som spelar poker.
På tisdagar hämtar jag alltid lillebror från dagis för att sedan åka till träningen med honom. Resan betyder att jag har med mig 40 kronor. Vi åker buss till huddinge centrum för att köpa banan och tuggummi och sedan ta nästa buss mot visättra sportcenter…
Men så vart inte fallet igår. Då när jag kommer upp till dagiset får jag en rejäl jättekram av barnen på dagiset och istället för att stressa vart det puss och kram leken med alla söta baciller, men som alltid måste lillebror markera att det är hans storasyster och då får man inte leka med mig längre.
När vi kommer ut är lillebror arg på.
“Vi har inte träffats på jätte länge nu.” Det vart ingen hockey träning då lillebror hellre ville ha en Thessan-och-putte-dag som vi har på tisdagar men utan träning. Det betyder att laga maten han vill ha. Mysa och pyssla. Äta med tända ljus och baka.
Efter baket är det spel time och sen borsta tänderna för att sedan i finalen läsa godnatt saga och mysprata i hans säng med alla gosenallar.
När klockan är nio och sätter mig vid soffan med Linnéa känner jag min trötthet.
Innan jag hämtade lillebror hade jag kämpat hela dagen nere i keramiken och gjort skålar och en liten present till farmor och mamma. Om jag hade haft lite mer tid och va lite mer konstnärlig hade jag velat göra något fint till Richard och resten av familjen då de annars inte blir några klappar och det gör ont i magen av att bara tänka på det.
När jag kom hem idag känner jag hur surt det luktar av disken som jag blötte innan jag åkte så att ligga i sängen och värma sig lite innan gick inte, men jag hade ingen motivation alls till att göra det så då satt jag på “You can’t touch it” med M.C Hammer och körde lite sköna moves under diskningen. När jag gick förbi spegeln fick jag en bild hur extremt ful jag måste va då man står i köket med raggsockor, mjukisar upp till knäna, sport BH och en fet jävla bulle mitt på huvudet och skakar runt. Rätt kul att stå där och skratta åt sig själv. Tur att ingen var hemma.
…är att se dig, när du sover.
NOOT! Ha ha!
Nu har man sovit i 1 timme och 50 minuter. Grannen ovanför sätter igång och dammsuger 06:50 och den andra grannen kör sin ritual dusch. Nu är det bara jag kvar som ska ge efter mig oväsen innan jag lämnar denna byggnad så här kommer de.
En halvdöd dator som jag fick på min 18-års dag kan få vilken döv idiot som helst att bli galen då detta lilla men grymt irriterande ljud kan få vilken människa som helst att… slå ihjäl en flodhäst. Eller bara helt enkelt kasta ut daton och mig då jag håller på med ett irriterande knappande ljud när jag skriver detta inlägg.
Puss på Rumpan!
Idag skulle Richard bjuda över Emma och då va det tänkt att jag skulle stanna över hos Olympia eftersom jag inte sov över hos mor eller far. Men så va inte fallet och nu har klockan passerat tre…
För ca en timma sedan kom jag hem efter att ha varit hemma hos Linda hela kvällen och kämpat med John Blund. Så jag tog på mig kläderna och gick hem och träffade på två glada hundar och en mysig stämning i vardagsrummet med mysiga människor. Emma, Richard och Ola.
Precis när jag somnar ringer telefonen och jag svor i stundens hetta om vem idioten är som ringer så här sent tills jag ser att det är ju min kära brutta Olympia som måste ha något släng av damp. Vi är ju trotts allt…. ja… you know my love. Det är för sjukt att berätta så jag skiter i det.
I morgon har ja tänkt att bjuda över Olympia på fredagsmys då Richard ska ut och ha det trevligt. jag hoppas att det blir av för det skulle vara sjuuuukt mysigt med lite vin, ost och kex. Eller hur darling?
Igår fick Richard ett samtal… ett bra samtal. Den 10:e december har vi en trea på 70 kvadratmeter!!!
Så idag åkte han iväg med sin goa vän och kollade på lägenheten och enligt Richard ska den vara riktigt fräsch. Tjejen som bott där innan flyttar där ifrån den 10:e så nu vill man ju bara börja packa med det samma! En hake. Jag är halv slutkörd och vi måste få in två eller tre månadshyror i förskott… undra om jag kan ta mig själv i skinnet och jobba…
Idag ringde Johanna dessutom från skolan och de är alla på min sida. Jag är otroligt stolt över mig själv att jag vågat erkänna mig svag. Och jag är så glad att jag har Richard som finns vid min sida och hjälper mig genom detta. han är mer förstående än vad jag är. Likt som lärarna…
Jag älskar min skola, mina lärare. Hela alltet. Mitt liv är som bäst just förutom pengar problemet. men nu när vi flyttar ska min käre mor hjälpa mig så jag får bostadsbidrag och annat dylikt.
… Jag måste inse att om jag inte gör något kommer jag åka in i väggen igen… jag måste helt enkelt säga som det är. Jag är klen. Jag är inte stark än…
Imorgon är det jag som ringer till skolan och CSN och förklara hur det ligger till. Jag märker att jag kommer mycket längre med arbetet hemma och är gladare. Jag känner mig fortfarande nere och otillräcklig och därför måste jag göra det här innan det går för långt. Jag måste helt enkelt inse att jag inte är frisk.
Jag har bränt ut mig och gåt in i väggen för många gången och har gjort det stort för inte så länge sedan. Alla som känner mig vet att jag inte gick hem och vilade mig efter jag skrevs ut från sjukhuset. Jag hade två månader på mig att få minst 250 och jag hade endast 75 poäng. Så istället för att vara hemma och gå om körde jag gärnet för att sedan börja på Naturbrukspogrammet i djursjukvård. Jag har helt enkelt inte fått vila upp mig helt. Allt känns så klart nu varför jag är så klen som Richard säger.
Jag blir sårad varje gång för jag vet det själv men nu känns det som att jag fattat varför. Min själ är fortfarande skör och för att fixa det här så måste jag tänka på mig själv.
I have to do this! Både för att jag ska orka med mig själv och andra. i detta fall tänker jag framför allt på Richard som borde vara urless på mig vid det här laget. Men det ska bli ändring nu. Jag måste ta tag i mig nu. Jag är ingen maskin som jag har vart i allt för många år.
Nu måste jag intala mig själv det och även Richard att så här är det. Jag vill inte inse att jag fortfarande är sjuk men nu kanske jag måste vakna upp ur mitt dumma… Min värsta rädsla är nu. Kommer Richard kunna acceptera detta. Det är de jag mest är rädd för då han har påpekat min anti-depressiva medicin att jag inte behöver den för att jag inte är deprimerad. Detta skrämmer mig något oerhört.
Jag kan inte sluta gråta, kan inte sluta se ner på mig själv. Jag är livrädd att ramla i ett nytt djupt hål. Jag vill inte gå igenom detta igen. Inte nu!
Var på BUP idag då jag trodde vi bara skulle väga mig och kolla blodtryck men jag var tvungen att träffa en ny jävla läkare och prata. Jag hade så mycket att berätta egentligen men nu var det en främmande människa jag än en gång skulle blotta mig för. När jag kom där ifrån var det som om. Jag vet inte. Något mörkt föll över mig.
Nicklas och Richard hämtade upp mig i Abrahamsberg där vi sedan samåkte hem.
Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Vill inte att Richard ska se dessa sidor av mig. Dessa sidor som jag så hårt har gömt. Nu har jag ännu mer ångest, jag lägger ännu mer back i skolan och det känns som allt bara rasar.
Jag hr trotts allt nog inte gjort en sådan stabil grund under mig trotts allt för att jag skulle kunna hänga med i det sociala men nu känner jag att det snart brister.
Förlåt…
Ligger i sängen och hulkar. This sucks. Tredje dagen i huvudvärk, ont i kroppen och nu illamående. Illamåendet är förmodligen mitt eget fel efter söndagens “vinprovning” under städningen. Men jag ångrar det ej än. Har aldrig somnat så tungt på länge efter en sådan huvudvärk jag hade. =D
Något jag med andra ord lugnt skulle kunna göra nästa gång när jag har huvudvärk men inte har sår i magen. Jag hade endast käkat frukost den dagen så det var väldigt dåligt planerat att börja dricka vin vid åtta tiden.
Nu har man lite halvångest över skolan då vi bara har en vecka minus onsdag att visa vad vi går för i metallverkstaden och nu missar jag som sagt två skoldagar. Halva veckan.
Nu väntar jag bara på att febern ska gå ner så jag kan vaccinera mig innan nöff nöff angriper sig på mig.
Fick en flaska rött av Richard i fredags till fredagsmyset men på grund av mitt magsår och att jag medicineras så är sådan god dryck strängt förbjudet. Men…
Nu dricker jag och är i mysig stämning för att plocka och fixa… jag har nämligen haft sådan här tung jävla huvudvärk hela jävla kvällen och skulle egentligen lämna hundarna ikväll men lämnar dem imorgon… det ser ut som “hej kom och hjälp mig”
Jag är sjukt dum i huvudet men jag orkar fan inte bry mig för jag blir så jävla trött på mig själv och när jag fick det bekräftat av Richard igår kändes de ännu värre. Jag kan aldrig vara 100% bra… det är alltid något. Hur jag än försöker så är det alltid något. Om det inte är magen är det huvudet, om det inte är de så är man trött… Jag skiter just nu i allt så nu dricker jag mitt vin med en sårig mage men det spelar fan ingen roll… jag röker inte, jag går aldrig ut. Det betyder att jag dricker vin någon gång i månaden när Richard kommer med en flaska. Jag sköter ju mig!? Men det spelar ingen roll. Så nej… jag tänker dricka detta vin som faktiskt va riktigt gott för i morgon ska man hålla på och svetsa nere i metall verkstan. Är sjukt nervös hur det gick på alla dessa prov förra veckan då ag önskar få min onsdag ledig.
Hur ska man börja? Ångest och frustration när klockan närmar sig 08:35 och tåget har inte kommit in i Blåsut än. Matteprovet börjar 8:30 och har inte lust att komma för sent.
Genom att blygt fråga de andra hur de gick har de flesta fått göra omprov och bakgrunden till min kunskap till matte fick mig att tänka att jag får göra omprov på min lediga dag. Men jag tror jag klarade det!!! Det kändes underbart när jag (en av dem sista) lämnade provet efter en timmas tänkande över 8 frågor eller vad det nu va.
I morgon är det svenska prov och just nu känner jag ingenting men förmodligen kommer ångesten i morgon inför det då jag inte kan ett piss om alla konstiga ord som vi ska ha lärt oss, eller hur man gör en insändare eller vad man nu ska skriva.
Nu har jag lovat Richard att vara vaken när han kommer hem då jag ska laga middag så ifall ag somnar så har jag ställt klockan på ringning på halv nio. =)
Saknar min kamera och hoppas man kan börja jobba inom kort och skaffa sig en kamera, lite naglar och kanske fixa till håret.
Jag och my love på Soapbar i somras. Miss you my love!!!
Efter en halv ¨lång dag med tre timmars bild och form och glömma lunchen har vi vårt tredje prov på två dagar. Detta prov hade vi i Arbetsmiljö och säkerhet då provet var om Hjärt –och lungräddning. Jag misslyckades nog rätt rejält på första frågan men jag har ändå en rätt bra koll hur man tar hand om en människa i olika situationer.
Nu har vi fått ett nytt häfte som handlar om el… far min är ju el gubbe men jag tycker personligen det verkar så sjukt svårt.
I morgon har vi andra delen i matteprovet och jag är sjukt nervös. Nu ligger jag i sängen och kollar på Simpsons med vovvebäbisarna.
jag ska inte plugga mer idag utan kommer förmodligen somna inom kort. Tydligen så blir man väldigt trött när man får magsår och det förklara ju varför min långa långa trötthet innan helvetet bröt ut.
Klockan sex ringer klockan och då går jag och vovvebäbisarna morgonpromenaden, eller jag och Albin. Ludde ligger och burrar vid mitt bröst med Richards enorma dunjacka… puss så länge. Massa kärlek!
Saknar sommaren… så nu e jag klar=)
